Är ca 4 meter lång. Indelas i duodenum (tolvfingertarmen), jejunum och ileum.
Slemhinneväggen här är starkt veckad., vilket gör att ytan blir enormt stor. Ytan i sig är ytterligare förstorad genom s.k. villi som är 0,5-1,5 mm långa utskott. På dessa villi finns celler som i sin tur har flera utskott. Dessa utskott kallas för mikrovilli. Total yta blir då på 300 m2! Effektiv absorption!!
När saltsyran kommer ut i tolvfingertarmen (duodenum) frigörs hormonet sekretin. Bukspottkörteln påverkas av detta och börjar avsöndra en tunn flytande vätska som neutraliserar saltsyran. Genom hormonet pankreozymin börjar sedan bukspottskörteln den långsammare produktionen av enzymer som deltar i nedbrytningen av proteiner, kolhydrater och fett.
Galla och bukspott kommer då också i kontakt med “matgeggan”. Bikarbonat från bukspottet gör blandningen alkalisk så att enzymerna från bukspotten kan fortsätta nedbrytningen genom den kemiska sönderdelningen.
Enzymer från bukspottskörteln:
- Amylas bryter ner kolhydrater
- Lipas bryter ner fett
- Trypsin bryter ner protein
För de fettspjälkande enzymernas aktivitet krävs galla. Galla innehåller gallsalter som emulgerar fettet i små droppar så att lipas kan bryta ner det. Fettrik mat i tarmen stimulerar bildningen av hormonet CCK (kolecystokinin) som får gallblåsan att tömma sitt innehåll i duodenum.
Tunntarmens uppgifter är:
- Att fortsätta sönderdela födan
- Att ta upp vatten och näringsämnen från födan.
Varje dag tar tunntarmen emot sex till sju liter vätska. Det är dels mat och vätska som vi ätit och druckit, dels vätskor som tillförts i mag- och tarmkanalen, med andra ord: saliv, magsaft, galla och bukspott.
I tunntarmen tillförs ytterligare ca två liter vätska i form av tarmsaft. Tarmsaften innehåller matsmältningsenzymer samt vatten och slem som smörjer tarmen och underlättar transporten. Av de åtta till nio liter vätska som passerar tunntarmen, sugs det allra mesta upp igen. Den största delen av vätskan sugs upp i tunntarmen och en del av den i tjocktarmen. Knappt två deciliter vätska lämnar kroppen varje dag tillsammans med avföringen.
I tunntarmen har födan hunnit brytas ner och spjälkas i sina minsta beståndsdelar. Här börjar nästa viktiga steg – att ta tillvara de ämnen som kroppen behöver; socker, fett och aminosyror.
De sugs upp genom tarmslemhinnan och når blodkärlen i tarmväggen. Därefter transporteras till levern där de antingen används för att bilda olika ämnen eller lagras. Tunntarmen tar även upp vitaminer och salter.
Det som är kvar av tarminnehållet lämnar tunntarmen efter tre till fem timmar. Det är nödvändigt att passagen genom tunntarmen tar ganska lång tid eftersom alla viktiga näringsämnen ska hinna sugas upp.
