Proteinet från maten bryts ned i magtarmkanalen och absorberas i blodet som fria aminosyror.
Med hjälp av de olika aminosyrorna kan sedan kroppen bygga upp sina egna proteiner.
- Den första kemiska bearbetningen av protein sker i magsäcken med hjälp av saltsyran.
- Enzymet pepsin som bildas i magsäcken spjälkar proteinet till peptider. Pepsinet fortsätter sin spjälkning även i tunntarmen om pH är tillräckligt lågt.
- Den största och avslutande delen av proteinnedbrytningen sker i tunntarmen.
- Aminosyrorna tas sedan upp i tarmslemhinnan och förs till levern. Där ombildas de på nytt till proteiner, kolhydrater eller fett. De kan också släppas ut i blodet som fria aminosyror.
- S.k. grenade aminosyror omsätts i muskeln. Insulinet stimulerar upptaget och har på så sätt anabola effekter. Kortisol och glukagon har katabola effekter.
Proteinets metabolism
- Varken proteiner eller aminosyror lagras i kroppen. Överskottet blir till energi eller omvandlas till fett och glukos som eventuellt omvandlas vidare till glykogen. Proteiner går därför att utnyttja som energikälla.
- Proteiner kan utnyttjas som energikälla när vi antigen har ett överskott av protein eller om den tillgängliga mängden glukos för förbränningen är otillräcklig. Så fort blodsockret sjunker börjar levern kompensera för det genom att först bryta ner glykogen i levern. och när denna process är över, omvandlas proteiner till glukos.
- I ett läge då proteinerna behövs som energikälla vid exempelvis kolhydratfattig kost, så kommer de övriga funktionerna knutna till proteiner i andra hand och muskelproteinerna kan brytas ned.
- Levern kan bryta ner de minsta beståndsdelarna i proteinerna och bygga glukos.