Blodomloppet/Cirkulationsapparaten
Blodomloppet har sin funktion dels i transporten av blod, dels i utbytet av olika ämnen mellan blod och vävnadsvätska.
Blodkärlens uppbyggnad
Kärl som leder blodet från hjärtat kallas artärer, och de kärl som leder blodet tillbaka till hjärtat kallas vener. Mellan artärer och vener finns det små kärl som kallas kapillärer och det är där det huvudsakliga utbytet sker av en rad olika ämnen. Ibland görs ytterligare en uppdelning av olika blodkärlstyper och urskiljer då även arterioler (små artärer som återfinns mellan artärerna och kapillärerna) samt venoler (små vener som återfinns mellan vener och kapillärer). Ex. en röd blodkropp som lämnar hjärtat passerar i nämnd ordning artär, arteriol, kapillär, venol och slutligen ven.
Blodkärlens uppbyggnad varierar mycket beroende på vilken funktion de har. Artär som måste motstå ett högt tryck har tjocka väggar ofta riklig förekomst av glatt muskulatur (ej viljestyrd muskulatur). Kapillärens vägg består av enbart ett cellskikt som är mycket tunt och möjliggör utbytet av näringsämnen och gaser mellan blod och vävnadsvätska. Venerna har tunnare väggar och en större lumen (innerdiameter) än motsvarande artärer.
Blodkärlsystemets anatomi
Traditionellt skiljer man mellan stora- och lilla kretsloppet = system-, och lungkretsloppet. Systemkretsloppet innefattar de kärl som försörjer kroppens inre organ och perifer vävnad med syre och näringsämnen samt ombesörjer borttransport av koldioxid och slaggprodukter från dessa vävnader. Med lungkretsloppet avser kärlen som för blodet till och från lungorna. Systemkretsloppet börjar med den stora kroppspulsådern, aorta som urspringer ur vänster kammare. Direkt efter utträdet avger den två kranskärl (coronalkärl) till hjärtmuskeln. Därefter avgår grenar till kroppens alla organ. Sedan förs blodet tillbaka till hjärtat genom ett djupt och ytligt vensystem. Det ytliga systemet löper direkt under huden och är lätt tillgängligt för provtagning och intravenösa injektioner i tex. armvecket.
Då kroppen behöver göra sig av med värme vid tex. fysiskt arbete omdirigeras blodflödet så att en större mängd går genom de ytliga venerna och blodet kyls av. De djupare venerna löper vanligtvis tillsammans med artärer och nerver. Ofta bär de också samma namn som de artärer de följer åt.
Två stora vener från benet och bäckenet bildar nedre hålven (vena cava inferior). Denna löper uppåt genom bukhålan där den tar emot blod från bla lever och njurar. Armvenen och venen från huvud och hals övergår tillsammans i den övre hålvenen (vena cava superior). Båda hålvenerna mynnar ut i höger förmak. Från höger förmak strömmar sedan blodet in i höger kammare och ut i lungkretsloppet.
Stora kretsloppet (systemkretsloppet) Från hjärtats vänstra kammare pumpas syrerikt blod via aorta ut i det stora kretsloppet som försörjer kroppen. Blodet återvänder syrefattigt till hjärtat via övre och undre hålvenen till hjärtats högra förmak och vidare in i höger kammare. Lilla kretsloppet (lungkretsloppet) Från höger kammare går det syrefattiga blodet ut i lilla kretsloppet via lungpulsådern till lungorna. I lungorna syresätts blodet och avger koldioxid till andningsluften. Blodet återanvänder nu syresatt ia lungvenerna till vänster förmak och vidare till vänster kammare.
Stora kretsloppet (systemkretsloppet)
Från hjärtats vänstra kammare pumpas syrerikt blod via aorta ut i det stora kretsloppet som försörjer kroppen. Blodet återvänder syrefattigt till hjärtat via övre och undre hålvenen till hjärtats högra förmak och vidare in i höger kammare.
Lilla kretsloppet (lungkretsloppet)
Från höger kammare går det syrefattiga blodet ut i lilla kretsloppt via lungpulsådern till lungorna. I lungorna syresätts blodet och avger koldioxid till andningsluften. Blodet återanvänder nu syresatt via lungvenerna till vänster förmak och vidare till vänster kammare.