Skelettet delas in i ryggraden, bröstkorgen, övre/nedre extremiteter samt kraniet. Ryggraden (Columna vertebralis) Uppbyggd av totalt 33-34 kotor.
Ryggradens funktioner; stadga, bära, fjädra, stötdämpa samt skydda ryggmärgen.
7 st halskotor (vertebra cervicalis)
12 st bröstkotor (vertebra thoracica)
5 st ländkotor (vertebra lumbalis)
5 st korskotor (vertebra sacralis)
4-5 st svanskotor (vertebra coccygis)
+ mellankotsskivor (discus intervertebralis)
Den naturliga s-formen av ryggraden uppstår genom;
- en halslordos
- en bröstkyfos
- en ländlordos
- en svanskyfos
Kotorna (vertebrae)
En kota byggs upp av en kotkropp, kotbåge, samt utskott och leder. Kotkroppen är välutvecklad i ländryggen, mindre utvecklad i halsryggen. Kotbågen är välutvecklad i halsryggen, mindre utvecklad i ländryggen. De mest utvecklade utskotten utgörs av tvärutskott (proc. transversus) samt taggutskott (proc. spinosus). Många utskott
har kontakt med ovanstående eller underliggande kota eller revben och bildar på så sätt leder.
Bröstkorgen (Thorax)
Uppbyggnad
- Tolv par revben (costae), där tio ledar mot bröstbenet (sternum). De två nedersta revbenen har anteriort ingen kontakt med bröstbenet.
- Sju översta revbenen ledar direkt via revbensbrosk, revben 8-10 ledar indirekt mot bröstbenet via revbensbågen.
- Bröstbenet utgörs av tre ben: manubrium, sternum (corpus sterni) och svärdutskottet (proc. xiphoideus).
- Tolv bröstkotor med leder mot revbenen dorsalt.
Funktion
- Skydda inre organ.
- Skapa utrymme för lungor och andning
Övre extremiteternas skelett
Skuldergördeln byggs upp av skulderbladet (scapula) som ledar mot nyckelbenet (clavicula). Nyckelbenet ledar även mot manubrium sterni.På scapula finns en ledpanna som bildar fästpunkt för överarmsbenet (humerus). Humerus ledar distalt mot strålbenet (radius) och underarmsbenet (ulna). Både radius och (ulna) ledar mot handrotsbenen (carpalbenen). Dessa ledar mot mellanhandsbenen (metacarpalbenen) som ledar mot fingrarnas benfalanger (phalanx).
Nedre extremiteternas skelett
Precis som de övre extremiteterna byggs även de nedre extremiteterna upp av ett proximalt ben, två distala ben samt en proximal kulled och en distal gångjärnsled. Lårbenshuvudet (caput femoris) ledar mot höftledspannan (acetabulum) i bäckenet. Lårbenshalsen (collum femoris) Förbinder lårbenshuvudet med lårbenets kropp (corpus femoris). Distalt bildar lårbenet den övre delen av knäleden (articulatio genus), nedre delen bildas av skenbenet (tibia). Framför knäleden finns knäskålsbenet (patella). Distalt bildar skenbenet tillsammans med vadbenet (fibula) fotledens övre del. Foten byggs upp av fotrotsben (tarsalbenen), mellanfotens ben (metatarsalbenen) samt tårna (phalanx).
Bäckenet (Pelvis)
Bäckenet består av svansbenet (coccygis), två höftben (os coxae) som dorsalt ledar mot korsbenet (sacrum) och anteriort förbinds i en broskfog (symfysen). Varje höftben består av tre ihopvuxna bendelar; tarmben (os ilium), sittben (os ischii) och blygdben (os pubis). Dessa bildar tillsammans höftledspannan (acetabulum) som ledar mot lårbenet (femur). Kvinnor har större bäckengördel än män. Vid graviditet luckras lederna i bäckenet upp (foglossning) vilket underlättar framfödandet av ett barn.
Huvudets skelett
Består av 29 delvis sammanväxta platta ben. Viktiga funktioner för skallbenen är att skydda hjärnan och sinnesorganen. Huvudets skelett kan delas in i ett hjärnskålskranium och ett ansiktskranium.
De största benen i hjärnskålskraniet:
Nackbenet – os occipitale
Kilbenet – os sphenoidale
Silbenet – os ethmoidale
Tinningsben – os temporale
Hjässben – os parietale
Pannbenet – os frontale
Ansiktskraniet:
Näsbenet – os nasale
Okbenet – os zygomaticum
Överkäksben – os maxillaris (maxilla)
Underkäksben – os mandibularis, (mandibula)
